MEXICO CITY + NY + ... PARIS ... + STOCKHOLM

Jag brukar tycka att det är så där bra bohemiskt att inte ha klocka. Fast det kanske är mindre bra om man därför missar sitt direktflyg från New York till Stockholm som skulle ta en hem till Sverige efter tio månader i Mexiko bara för att man inte har koll på tiden. ... eh, jag har alltså för första gången i mitt liv missat ett flyg.


Newark


Du är aldrig långt bort. Tre världar i en.



Så det blev en liten extraflygning över Paris och jag såg Eiffeltornet! Och i på Paris flygplats hittar jag en pappersDN som jag slukar (tio månader utan!) och jag ser svenskar och det är så absurt. De har klänningar med leggings under och foträta skor med slejf, eller kavaj, helst manchester, och rutig skjorta. Eller t-shirt och stor mage och jeans. Och de är så himla långa och blonda och moderiktiga. Och det är ännu absurdare att stiga på SAS-flyget för det är som ett hårdkoncentrerat Sverige och jag äter mitt livs godaste knäckebröd!

Nu är jag hemma. I Sverige alltså!

Det är 15 grader och regn. Tio månaders högsommar är definitivt slut.